Digitaliserat av Jonas Holmgren för Marxists Internet Archive.
"Ekonomismen ... består inte i att
lägga för stor vikt vid det
ekonomiska,
utan i att uppfatta det alltför snävt."[1]
Vi har under den senaste tioårsperioden erfarit hur den kapitalistiska krisen fördjupats, hur stress, isolering, arbetslöshet och miljöförstöring gjort samhället alltmer livsfientligt. För att förstå dessa fenomen måste vi gripa tag i de rörelser som finns under samhällets ytplan.
För Marx var de teoretiska ansträngningarna nödvändiga just därför att förhållandena sådana de upplevs skiljer sig från deras inre samband, eller med hans egna ord, därför att deras framträdelseformer och väsen inte omedelbart sammanfaller. Genom sin kritiska metod sökte Marx uppspåra och rekonstruera detta samhälles väsen, dess inre rörelse, för att se en möjlighet ut ur det. Marx' kritik av den politiska ekonomin bestod därför å ena sidan av ett "uppspårande" forskningsarbete, å andra sidan av en framställning ("Kapitalet"), i vilken han rekonstruerade kategorierna i deras logiska följd från varans och arbetets dubbelkaraktär till profitkvotens fallande tendens o.s.v.
Marx' teori har emellertid sedan länge stelnat till doktrin i "partimarxismen". Den har blivit till ett tomt universaldialektiskt system och ett historiematerialistiskt schema (produktivkrafter/produktionsförhållanden, bas/överbyggnad, klasser och klasskamp). Kritiken av den politiska ekonomin, Marx' genomgripande samhällsteori, har därigenom reducerats till ett specialområde: en "röd, arbetarvänlig nationalekonomi". Så har de begrepp Marx' utvecklar i "Kapitalet" tömts på sitt sociala innehåll. De har blivit till ord rätt och slätt, till förhållandenas rena beteckningar. Å andra sidan har vissa begrepp, t.ex. monopolet, självständiggjorts och givits en nästan magisk förklaringskraft. Denna marxism berövar Marx' teori dess kritiskt-revolutionära innehåll och dess analytiska kraft, d.v.s. dess möjlighet att vara bärande för strategins och taktikens utformning.
När vi nu startar en ny tidskrift, TEKLA (Teori & Klasskamp), så sker det i brott med denna tradition. Syftet är att försöka bidra till en upparbetning av kritiken av den politiska ekonomin, för att på så vis möjliggöra ett begripande av detta samhälles "mystik". D.v.s. att parallellt och i förening med en tillägnelse av Marx' kategorisystem gripa sig an de nödvändiga analyserna av det kapitalistiska samhällets realitet (dess historiska utveckling och aktuella företeelser).
I Sverige finns idag redan några andra marxistiska tidskrifter. Den kanske viktigaste har varit Zenit. Den har försökt gripa tag i samhällsrörelserna och samtidigt presenterat olika bidrag från den europeiska revolutionära vänstern. Men Zenit har nu alltmer reducerats till ett forum för vänsterkritik inom VPK och framför allt har den begränsats av att vara knuten till den strukturalistiskt präglade althusserianska marxismen. Häften för Kritiska Studier har en något annorlunda inriktning, som ett brett kritiskt forum inom de traditionella akademiska ämnesområdena. Detta är samtidigt dess förtjänst och dess stora begränsning. Vad gäller vänstergrupperna ger deras propagandistiska ambitioner knappast möjlighet till en mer genomgripande kritisk analys.
För somliga finns överhuvudtaget inte plats för några "teoretiska spetsfundigheter", för den kommande "utopin" är redan nära. Den egna viljans förklarande och organiserande kraft tycks självklar och oproblematisk. För andra är kritiken av kapitalet bara en kritik av planlöshet och rättvis fördelning. Deras kritik tränger inte ner till kapitalproduktionens motsägelsefullhet och därför kan de varken begripa detta samhälles förfrämligade livsformer eller möjligheten att överskrida dem i klassens förverkligande av kapitalets inre sammanbrottstendens. För dem finns bara rationell planering, och av "utopin", som den framväxer ur reflektionen över klasskampens erfarenhet, finns inte ett spår. Göran Sonnevi beskriver dessa motsatser samtidigt som han överskrider dem:
jag vill inte
vara en av de av utopierna
förbländade
Inte heller
en av de som bländar
genom att inte vilja ge
utopins bild
Den tömda speglens ljus
utplånar allt
Bilden föds smärtsamt
genom spegelskärvorna
(Det omöjliga, 1975)
Genom TEKLA vill vi nu delta i att sätta samman en bild, pussla ihop en del av kapitalrörelsernas och klasskampens kringströdda spegelskärvor.
Detta första nummer speglar ganska väl den spännvidd vi kommer att försöka ge tidskriften. I den första artikeln (Varuanalys och väsen) försöker Hans-Jürgen Krahl klargöra några grundläggande moment i Marx' kritik av den politiska ekonomin och deras förhållande till den hegelska filosofin. Som en röd tråd genom artikeln löper uppgörelsen med en "ekonomistisk" Marx-förståelse, som reducerar kritiken av den politiska ekonomin till en ekonomisk doktrin, d.v.s. berövar den just på sitt kritiskt-revolutionära innehåll. Till Krahls artikel finns en introduktion: "Början till en livshelhetlig marxism" av Thomas Lindén. Krahls betoning av de marxska kategoriernas samhällsteoretiska vidd förs vidare i Johan Fornäs artikel "Det inre förtrycket - om kapitalismens neuroser och den borgerliga psykologin". Den försöker klargöra neurosens rötter i de förvridna livs- och medvetandeformer, som växer fram ur det varuproducerande borgerliga samhället. Artikeln reser därmed ett principiellt problem för den marxistiska teorin, nämligen vilket giltighetsområde kapitalkategorierna har. Detta problem kommer att dyka upp i flera artiklar i kommande nummer i samband med att vi tar upp reformismen, arbetarkulturen, tekniken m.m. Avslutningsvis finns i detta nummer artikeln "Monopol och socialism i Lenins imperialismanalys" av Anders Molander. Den är en kritisk genomgång, som problematiserar såväl den sedvanliga förståelsen av imperialismanalysen (en allmän teori om kapitalismens "monopolistiska stadium", en fortsättning på Marx' "Kapitalet") som de slutsatser om övergången till socialismen som följer av Lenins analys av den kapitalistiska produktionens monopolistiska organisationsform.
[1] Max Horkheimer: "Traditionelle und Kritische Theorie" i Kritische Theorie, Frankfurt/M 1968, s. 197.
Last updated on: 10.24.2010