Ur Fjärde Internationalen nr 3/1992.
Kraftigt försenat kommer här årets tredje nummer. Vi kan bara beklaga och hoppas att innehållet uppväger åtminstone lite av detta. Men skynda på och läs — för om bara några veckor kommer ett fullspäckat temanummer om vänsteroppositionen — den opposition som i Sovjetunionen och många andra länder runt om i världen slogs mot stalinismens diktatur!
För snart tjugo år sedan publicerades Evelyn Reeds bok Kvinnans utveckling från matriarkalisk klan till patriarkalisk familj. Inte minst feministiska antropologer har sedan dess skrivit åtskilligt om bland annat kvinnan i så kallade primitiva samhällen, om hur manssamhället uppstått och om förhållandet mellan kön och klass.
Vare sig Evelyn Reeds bok eller teori om ett ursprungligt matriarkat försvaras längre av någon. Varför då bemöda sig med att i dag ge ut en kritik av boken?
Christina Schmidt menar i sin artikel Skönheten & odjuret — en kritik av Evelyn Reeds teori om det första jämlika samhället att även om det i dag inte längre finns något behov av att tillbakavisa själva teorin så kvarstår behovet av att försvara marxismen.
För många av dem som en gång fängslades av Reeds teori, men som i dag övergivit den, har aldrig närmare reflekterat över teorins vetenskapliga grund. Evelyn Reed gör anspråk på att utgå ifrån en marxistisk metod. Enligt baksidestexten till den svenska utgåvan har boken "betecknats som det viktigaste bidraget till den materialistiska utvecklingsläran inom antropologin som publicerats de senaste femtio åren".
Den kritik som Christina Schmidt för fram är framför allt ett försök att visa att Reeds teori inte har något med en materialistisk historieuppfattning att skaffa.
Mats Bladh doktorerade i våras i Ekonomisk historia vid Göteborgs universitet i ämnet "Bostadsförsörjningen 1945-85. Det industriella byggandets uppgång och fall". Avhandlingen har han nu sammanfattat i Bostadsfrågan avhandlad, som behandlar nog så aktuella frågor som varför så många byggnadsarbetare och arkitekter går arbetslösa, varför hyrorna rekordhöjs nästa år samt varför storstädernas förorter är så utarmade.
Snart två år har gått sedan Förenta Nationernas mullrande flygflottiljer under George Bushs överkommande spred död och förintelse i Irak. Varför blev det krig i Persiska viken? Ja, det frågar sig Mehrdad Asslani (Darvishpour), som tillsammans med Michael Pastel skrev en uppsats i ämnet vid Statsvetenskapliga institutionen i Stockholm.
Numret avslutas som vanligt med Axplock, Fjärde Internationalens kultursidor med bokrecensioner, om varför allt fler ungdomar lyssnar på SAF samt om kampens och kärlekens poet.
Vi tackar särskilt Bertil Lagerström för omslagsfotot, som föreställer indiankvinnor (zapoteker) i Jucitan, en stad i området "Istmo Teuantepec" i Mexiko — ett område där en viss form av matriarkat fortfarande råder; Agneta Ernström för illustrationerna till Christina Schmidts artikel samt Maria Ågren för illustrationerna till Mats Bladhs artikel och ax-teckningarna i Axploc [ej medtagna här].
Red.