Skrivet: 21 (8) februari 1918.
Publicerat: Pravda nr 32 den 22 (9) februari och Izvestija TsIK nr 31, den 22 (9) februari 1918.
Källa: Samlade skrifter, 5:e ry uppl, b 35, s 357-358.
Översättning: Gunnar Claësson
HTML: Martin Fahlgren
För att rädda det utmattade, utpinade landet från nya krigiska hemsökelser har vi beslutat oss för det största offer och förklarat för tyskarna att vi samtycker till att underteckna deras fredsvillkor. Våra parlamentärer for på kvällen den 20 (7) februari från Rezjitsa till Dvinsk, men hittills har vi inte fått något svar. Den tyska regeringen drar uppenbart ut på tiden med svaret. Den vill tydligen inte fred. Den tyska militarismen fullgör ett uppdrag av alla länders kapitalister, den vill kväva de ryska och ukrainska arbetarna och bönderna, återlämna jorden till godsägarna, fabrikerna och verkstäderna till bankirerna och makten till monarkin. De tyska generalerna vill upprätta sin ”ordning” i Petrograd och i Kiev. Den socialistiska sovjetrepubliken befinner sig i den största fara. Till det ögonblick då det tyska proletariatet reser sig och segrar, är det en helig plikt för Rysslands arbetare och bönder att självuppoffrande försvara sovjetrepubliken mot det borgerlig-imperialistiska Tysklands horder. Folkkommissariernas råd beslutar: 1) Landets alla krafter och medel skall helt ställas i det revolutionära försvarets tjänst. 2) Alla sovjeter och revolutionära organisationer åläggs att försvara varje ställning till sista blodsdroppen. 3) Järnvägsorganisationerna och de med dem förbundna sovjeterna är förpliktade att av alla krafter hindra fienden att utnyttja järnvägsförbindelserna; vid reträtt skall linjerna förstöras, och järnvägsbyggnaderna sprängas och brännas; all rullande materiel – vagnar och lok – skall omedelbart föras österut till landets inre. 4) Alla spannmålsförråd och livsmedelsförråd överhuvudtaget och likaså all värdefull egendom, som riskerar att falla i fiendens händer, måste ovillkorligen förstöras; övervakandet av detta åläggs de lokala sovjeterna under personligt ansvar för deras ordförande. 5) Arbetarna och bönderna i Petrograd, Kiev och alla städer, orter och byar längs den nya frontlinjen måste mobilisera bataljoner för att gräva skyttegravar under ledning av militära specialister. 6) Till dessa bataljoner ansluts alla arbetsföra medlemmar av borgarklassen, män och kvinnor, under övervakning av rödgardister; de som gör motstånd arkebuseras. 7) Alla publikationer, som motarbetar det revolutionära försvaret och ställer sig på den tyska bourgeoisins sida samt strävar efter att utnyttja de imperialistiska hordernas invasion för att störta sovjetmakten, förbjuds; arbetsföra redaktörer och medarbetare i dessa publikationer mobiliseras för att gräva skyttegravar och utföra andra försvarsarbeten. 8) Fientliga agenter, spekulanter, banditer, ligister, kontrarevolutionär agitatorer och tyska spioner arkebuseras på stället.
Det socialistiska fosterlandet är i fara! Leve det socialistiska fosterlandet! Leve den internationella socialistiska revolutionen!
Folkkommissariernas råd
Petrograd den 21 februari 1918