Digitaliserat av Jonas Holmgren för Marxists Internet Archive.
Den bok som läsaren nu håller i handen är resultatet av fem års arbete. Under perioden 1972-76 ledde jag studiecirklar om Karl Marx Kapitalet, bok I-III, samt fortsättningscirklar om stats- och kristeori. Till cirklarna utarbetade jag en studiehandledning och ett antal arbetspapper, som bildar underlaget till Att studera Kapitalet. Första boken.
Efterhand förändrades emellertid den relativt oambitiösa studiehandledningen. Den utvecklades till en mer fullständig textkommentar. Boken bygger nu inte bara på Kapitalet och dess förarbeten, utan också på den moderna Marx-forskningens problemställningar och resultat. Den frågeställning jag utgår från är: Vilket är förhållandet mellan den materialistiska historieuppfattningens grundläggande begrepp (produktivkrafter, produktionsförhållanden, bas, överbyggnad och klasskamp) och teorin i Kapitalet? Vilket är Kapitalets innehåll och uppbyggnad betraktad som vetenskaplig teori? Vilken är Kapitalets betydelse för lönarbetarklassen, arbetarrörelsen och socialismen?
Därmed har Att studera Kapitalet. Första boken utvecklats till att innehålla en sammanhållen uppfattning om Karl Marx historiematerialistiska teori om kapitalismen som den framställs i Kapitalet. Dessutom innehåller den förslag till lösningar, samt preciseringar av tidigare lösningar, på olika problem inom den vetenskapliga socialismens teoretiska tradition. Till sitt innehåll utgör boken alltså en rekonstruktiv tolkning av "Kapitalets" första bok, en tolkning utifrån en preciserad frågeställning. Genom att den utgår från den moderna Marx-forskningens problemställningar och resultat, utgör boken även ett bidrag till en pågående verksamhet och ett inlägg i en pågående diskussion.
Till sin skrivna form är boken sammansatt av Inledning (sid. 11-40), Textkommentar (sid. 41-455), Avslutning (sid. 457-552) samt Bilagor (sid. 553-604). Inledningen slår an tonen, för in läsaren och arbetar sig fram till en frågeställning; de frågor som vi skall försöka få svar på. Textkommentaren är skriftligt sett en smula säregen. Den är uppdelad i korta numrerade punkter. Detta ger frihet till att växla mellan å ena sidan konkreta studieanvisningar, å andra sidan längre kommentarer. I Avslutningen sammanfattas resultaten; en sammanhållen framställning av min uppfattning om Kapitalet och dess plats och roll i den vetenskapliga socialismens tankebyggnad.
Man kan fråga sig om det är motiverat med en sådan här textnära kommentar till Kapitalet (utöver det pedagogiska värdet). Finns det inte tillräckligt mycket skrivet om Marx förut? Kan man verkligen tillföra diskussionen något nytt?
För det första finns det faktiskt, såvitt jag vet, inte någon enda liknande tolkning och kommentartext. Det finns kompendier och läroböcker, men grundliga tolkningar som bearbetar och problematiserar Marx hela text utifrån någon preciserad frågeställning saknas. Den vetenskapliga socialismens kritiker brukar ibland tala om marxismen som en exegetisk (texttolkande) tradition. Men enligt min mening har traditionen tvärtom en påfallande brist på problematiserande och genomlysande texttolkningar. Detta gäller även marxismens kritiker, som ofta kritiserar anhopningar av godtyckligt utvalda och sammanfogade citat. Därför har Att studera Kapitalet ett egenvärde som textkommentar.
För det andra finns det ingen kommentarbok som problematiserar Marx text utifrån den speciella frågeställning som Att studera Kapitalet har. Det vanliga är att något delproblem behandlas: naturbegreppet, praxis-begreppet, arbetsprocessen, kunskapsteorin, ideologiteorin, varan och värdeformsanalysen, den s.k. alienationen, profitkvotens fall, det s.k. transformationsproblemet, Kapitalets tillkomsthistoria eller dess filosofiska konsekvenser. Men få studier ställer Kapitalets helhet i centrum, betraktad som vetenskaplig teori. Och av dem har ännu ingen gått igenom ens Första boken, kapitel för kapitel, för att påvisa 1) sammanhanget i teorins uppbyggnad (förankra påståendena, i detalj demonstrera perspektivens giltighet), och 2) vad denna teori (med sin speciella uppbyggnad) innebär för den vetenskapliga socialismens anspråk på att vara både vetenskap och socialism.
Det närmast liknande arbetet, som naturligtvis betytt mycket för denna bok, är Roman Rosdolskys Kapitalets tillkomsthistoria (Zur Entstehungsgeschichte des Marxschen 'Kapital' I-II, Frankfurt am Main 1968). Men Rosdolskys övergripande kommentartext behandlar inte Kapitalet utan Grundrisse, Marx första sammanhängande utkast till sitt livsverk. Och märkligt nog problematiserar Rosdolsky inte skillnaden mellan Grundrisse (1857-58) och Kapitalet (1867), utan läser obekymrat in Grundrisses filosofiska och vetenskapliga perspektiv i det senare arbetet.
Många personer har bidragit bokens innehåll. Jag kan inte nämna alla som deltog i de nämnda studiecirklarna, men resultat från diskussioner med främst Erik Furumark, Jan Selén, Lars-Erik Axelsson (Uppsala), Christer Fernström (Stockholm) och Bernt Gustafsson (Norrköping) har inarbetats. Vidare har jag ingått bland en grupp studiekamrater vid Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet. Vi har sedan början av 1970-talet kontinuerligt diskuterat politiska och vetenskapliga problem samt varandras skrivna produkter. Vi har försökt stödja varandra och förbättra varandras manuskript, och sådana förbättringar har i hög grad kommit denna bok till godo. I gruppen har ingått Stefan Björklund, Sven Eliaeson, Erik Furumark, Stig-Arne Nohrstedt, Anders Sjöholm och jag själv, samt Ingemar Elander och Björn Söderfeldt (Örebro). Mer löst knutna till denna grupp har varit flera personer, Gun Hedlund-Ruth, Anna Jonasdottir (Örebro), Anne-Marie Morhed, Hans-Erik Olsson, Olof Petersson och Erik Åsard (Uppsala).
Utöver dessa har många lämnat synpunkter vid sammanträffanden och diskussioner. Det kan gälla såväl bokens helhetsperspektiv som olika detaljfrågor. Jag tänker främst på Isabel Dahlkvist, Birgit Munkhammar (Uppsala), C. H. Hermansson, Bernt Kennerström, Sven E. Olsson (Stockholm), Ingvar Johansson, Svante Nordin, Gunnar Olofsson och Göran Therborn (Lund), Aant Elzinga, Lars Herlitz, Sven-Eric Liedman (Göteborg) och Hans-Jørgen Schanz (Århus). Av dessa är det endast Gunnar Olofsson som läst hela manuskriptet. De övriga har rådfrågats om olika precisa problem.
Vid utskriften av delar av manuskriptet har Ingemar Backman, May Gelvås och Elisabeth Svanbeck (Uppsala) bidragit på olika sätt. Omslaget har utformats av Leif Thollander (Stockholm). Bo Cavefors och hans medarbetare i Lund har förlagt och distribuerat boken. De skickliga grafikerna vid det Folkägda företaget Druckhaus Köthen, DDR, har utformat typografin, ritat figurerna, samt tryckt och bundit boken. Den är satt i Garamond 10/10 p och 10/11 p, och tryckt på 80 gram TF vitt offsetpapper.
Boken hade förmodligen inte blivit skriven om inte Gunnar Olofsson och Anders Sjöholm ständigt varit beredda att diskutera innehåll och uppläggning, samt ständigt uppmuntrat till fortsatt arbete (och omarbetningar!). Men boken hade heller inte blivit skriven utan den socialistiska övertygelse, personliga mognad och politiska klokhet som jag mött runt om i landet i den svenska arbetarrörelsens organisationer.
Den bok som läsaren nu håller i handen är alltså i hög grad en kollektiv produkt. Och läsaren har kanske själv bidragit till den genom att utföra det merarbete som gör s.k. kulturella insatser möjliga. Åtminstone har kanske läsaren som skattebetalare ingått i den mekanism som omfördelar merarbetets resultat inom den svenska samhällskroppen.
Uppsala i maj 1978
Författaren